Älskling !

jag fick alladeles nyss en såndär impuls, av att han faktiskt är väldigt långt bort, och jag inte alls vet vad han gör eller vad som händer .. jag är inte orolig över att han gör något dumt, för jag litar på honom, mer än jag någonsin litat på nån. Men jag är rädd för att det händr honom något.. Han kanske ramlar ner i fritösen i resturangen ? eller ramlar med en kniv ?
nej men sluta nu !

Jag läste nyss blondinbellas blogg. (ja, jag brukar göra det för att jag gillar skvaller ;) )
och jag läste henne blogg från 2005, vilket hon uppmanade sina läsare att göra ..
och jag lev att fundera över mitt eget liv 2005 ( det var då hon började blogga )
jag verkar ha varit precis som henne,
en helt vanlig tjej som började umgås med äldre människor,
vilket gjorde att jag trodde att jag var äldre än vad jag var,
jag blev full alladeles för tidigt,
och förlorade även min oskuld tidigare än vad jag behövt ..
Något jag faktiskt har ångrat väldigt mkt .. ( men gjort är gjort )

Men hon verkar ändå inte mått sådär superdåligt över något hon gjort & sedan ångrat. Det har jag gjort. Hela mitt liv har jag gjort saker för jag trott att det varit rätt, men sedan fått ångra det för att jag blivit sårad, eller sårat..
Jag vet ju om att jag själv inte är felfri, jag kan ockå göra stora fel, som gör att andra blir ledsna.
Vilket är något som händer väldigt ofta nuförtiden ..

Anthony kom verkligen in i mitt liv i en period då jag inte visste vad jag ville & inte ville.
Men det var även i n period då jag precis innan hade intalat mig själv att jag skulle hålla mig borta från starka känslor ..
Vilket jag inte lyckades länge med .. Ända sedan första samtalet har vi pratat om allt mellan himmel och jord. Vi kunde prata flera timmar i telefon men det kändes som de gått 10 minuter. PÅ så vis lärde vi känna varandra väldigt bra. Och när vi tillslut träffades berättade jag ännu mer för honom, för redan första kramen jag fick, kände jag att det skulle bli något mellan oss, det var bara en tidsfråga om när .. Nicke var med den gången, men han tröttnade ganska snabbt ur, och gick hem .. Medan vi satt på metropol och pratade, i flera timmar .. JAg berättade då saker för honom, som nästan ingen visste om .. Den dagen kände jag att han behövde veta det .. När vi sedan skiljdes  och gick åt olika håll, kändes det som jag gjort något riktigt bra .. och än så länge har jag ine ångrat mig.

Gången efter tror jag att jag sårade honom lite, men jag tror det behövdes, jag behövde säga de sakerna jag sa ..
Men efteråt när jag tänkte på hur jag hade varit mot honom, blev jag tvungen att skicka ett sms, och förklara hur jag egentligen menade .. han blev glad ..

Dagen innan vi blev tillsammans pratade vi flera timmar i telefonen då också, det var också då jag för första gången sa till honom hur jag kände för honom, jag sa att jag var extremt kär i honom, och han sa detsamma .
på kvällen fick jag ett sms där han skrev att han älskade mig .. och jag älskade verkligen honom, vilket jag fortfarande gör, men ännu mer .. Han är verkligen det bästa som hänt mig, någonsin ..
Ingen har någonsin velat lyssna på mig som han, och ingen har någonsin försökt förstå mig så bra ..

jag är så otroligt glad att jag har dig & jag älskar dig över allt annat <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0